Unias

Inlägg publicerade under kategorin Härligheten med vänner

Av Unia - 21 juli 2015 11:30


 

Att landa i Auckland var som själva drömmen. Vi åkte buss från planet till terminalen och DET VAR SÅ VARMT UTE! Jag gick så snabbt jag kunde igenom alla kontroller och sådant som man gör, för jag ville komma till Tavi. Tyvärr är det ju ganska mycket köande, men jag hade åtminstone turen att få mitt bagage (som hade hittat fram) helt genast.

När jag kom ut till ankomsthallen skannade mina ögon över alla människor, men eftersom jag började från fel håll hann jag inte så långt förrän jag i ögonvrån såg en bekant figur som försökte få kontakt med mig. Vi sprang till varandra och kramades och hoppade och skrek och brydde oss inte om att alla tittade, för vi är bästa vänner och vi hade inte setts på ett halvt år! Ljuvligt att vara tillsammans igen.

Vi tog en buss till vårt hostel och jag föll redan då pladask för Auckland. Vägarna gick upp och ner och det såg inte alls ut som en storstad. Det var tidigt på morgonen men redan otroligt varmt och solen sken. Vi hade så mycket att prata om att vi inte riktigt visste var vi skulle börja, och det kändes helt overkligt att vara där.

Tavis plan var att jag skulle få sova en stund innan vi började göra något, men tror ni att jag hade lust att sova? Nej! Istället gick vi genast ut och gå efter att ha lämnat mina saker på hostellet, bytt till svalare kläder (jag) och ätit lite.



 

Riktigt absurt att se en julgubbe i en sådan här miljö. Där gick jag i shorts och topp, och så fanns det en enorm julgubbe ovanför bokbutiken.

När vi gick där på gatan upprepade vi gång på gång hur konstigt det var att jag faktiskt var där, och tänk att vi är tillsammans i Nya Zeeland! Och jag slutade heller aldrig förundras över hur varmt det var, haha.


 

Vi gick omkring i hamnen en stund innan vi tog en sväng till hostellet igen och gick sedan till parken.


 

Så lycklig över att vara tillsammans igen!


 

När vi satt där i gräset insåg jag plötsligt att De här fötterna är i Nya Zeeland. Haha. Det kom som en blixt från en klar himmel, det var så klart just där och då, att våra fötter var i Nya Zeeland. NYA ZEELAND!


 

Såklart kunde jag inte låta bli att klättra i ett träd som såg ut så där. Dags för photo shoot!


     

Jag älskar parker och solsken.


 

Det är Auckland Sky tower som ni ser på bild. 


 

Titta sådana träd där fanns! (Jag älskar träd haha.) Det här hade börjat växa över gången.


 

Vårt första rum såg ut så här. Base i Auckland. Vi hade det lite städigare än personen i hörnet haha. Stannade där bara första natten.


 

Något som jag måste medge att Finland är bättre på än Nya Zeeland är juldekorationer. Jo, dekorationerna ovanför gatan ska föreställa juldekorationer. Juligt, eller hur? Haha.


I nästa inlägg får ni följa med oss på vår utflykt upp till Mount Eden. Då kommer det bilder, kan jag lova!


Av Unia - 16 juli 2015 14:55

På vår simstrand.


    Let your smile change the world - but don't let the world change your smile.


       

Nu har ni fått se alla bilder från det där underbara veckoslutet. Framöver kommer ni att få se lite mer exotiska bilder, för vet ni vad? Jag har gått igenom alla bilder från min resa till Nya Zeeland nu! (Bättre sent än aldrig, haha.) Kan tyvärr dröja lite ännu innan de kommer, för vill berätta lite tillsammans med bilderna och måste också välja ut vilka som ska publiceras. Nu vill jag dock gå ut istället för att göra det, eftersom jag för en gångs skull har tid att skriva brev och solen skiner. Ha det bra!


Av Unia - 15 juli 2015 16:15

Naturstig vid solnedgången tillsammans med mina bästa vänner.


           




Av Unia - 13 juli 2015 14:00

Så otroligt lyxigt att ha de alla fysiskt närvarande! 


      Lycklig tillsammans med mina närmaste.


   


Av Unia - 11 juli 2015 17:30

Min fina hemby.


             


Av Unia - 9 juli 2015 14:00

Det är bra med besök bortifrån så får man en orsak att åka omkring på orten med kameran i högsta hugg.


             


Av Unia - 6 juli 2015 19:15

 

Det känns som om jag alltid haft mina närmaste vänner utspridda och långt borta. Mest har det ju varit Tavi, som blev en av mina bästa vänner redan i slutet av lågstadiet men har bott en timme bort hela tiden, förutom när vi gick i nian (och somrar och helger). Också brevvänner som har kommit mig väldigt nära och funnits där när vännerna som är fysiskt närvarande inte är så mentalt närvarande. Även brevvänner som har blivit "vanliga vänner" istället för brevvänner, och som jag till exempel träffat på läger. Jag har haft nära vänner "över hela Finland", har det känts som haha. Också det senaste året kändes det som om jag var den som hade mina närmaste långt borta. Kanske helt förståeligt att det kändes så, eftersom min allra bästa vän var på andra sidan jorden. Min pojkvän var halva året i armén och resten av året ungefär en timme bort, och vi träffades bara på veckoslut, inte ens varje. Nu, när jag har både Tavi och Romeo inom tjugo kilometers avstånd, finns förstås min nya underbara vän två-tre timmar bort. Så det är väldigt sällan som jag har alla mina närmaste hos mig. Väldigt sällan som det inte finns någon jag saknar.


Ibland, väldigt sällan, händer det dock att dessa vänner träffas. Kulturkarnevalen 2013 var ett sådant ögonblick. Inte alla förstås, men väldigt, väldigt många av mina nära vänner från alla håll och kanter skulle träffas och finnas på samma plats. Det var så konstigt för mig att jag trodde att det skulle bli total kaos, haha. En följd av att ha vänner från många ställen är ju också att de inte känner varandra, förutom vad de hör från mig förstås, jag är ganska bra på att prata om mina vänner, hehe.


Och varför skriver jag det här nu? Jo, för vet ni vad?! Jag har ett av de bästa veckosluten i hela mitt liv bakom mig! Mina allra käraste rumskompis kom och hälsade på, både Tavi och Romeo var hemma, OCH en till av mina vänner från VNF var och hälsade på sin pojkvän som är en av mina vänner och min pojkväns bästa vän, wohoo! Vet ni vilken lyx det var?? På lördagen fick jag för första gången någonsin uppleva att ha alla mina tre närmaste människor bredvid mig. På samma gång. Jag kände mig så bortskämd och självisk, men så innerligt lycklig. Solen sken, vi satt i parken och smyglyssnade på en utomhuskonsert, och jag hade de alla där. Jag tror ingen kan förstå lyckan jag kände, och ständigt känner för att jag har dessa underbara människor i mitt liv. De får mitt hjärta att svälla över av kärlek, de är världens bästa. Jag älskar dem. Med dem vid min sida klarar jag av allting. 


Jag har världens bästa människor i mitt liv, och jag ber om ursäkt för att jag har tagit dem förrän alla andra. Men dessa kommer jag aldrig att ge ifrån mig. Dessa älskar jag och jag vet att de också tycker om mig. De tycker om att vara med mig och uppskattar mig. Jag hoppas att ni har någon nästan lika bra i era liv, så att ni också får känna denna kärlek som jag är så priviligerad att få känna. Jag behöver inte längre människor som inte värdesätter mig, vår vänskap och det jag gör för dem. Vill de inte ha mig i sitt liv, så tack och hej. Önskar bara att jag hade kunnat inse tidigare att alla inte står en lika nära som de verkar göra.


 



Presentation


Välkommen! Här får du läsa om hur det kan vara att vara en liten flicka med ett stort sinne. Förutom text delar jag också med mig av bilder jag tagit, musik jag tycker om och annat jag känner för att dela. Hoppas att du trivs! :)

Translate

Omröstning

Till vilken bloggportal tycker du att jag ska flytta?
 Nouw
 Blogg.se
 Blogspot/blogger
 Wordpress
 Ratata
 For.me
 Finest
 Myshowroom
 Egen gratis domän
 Annan? Kommentera i så fall!

Fråga mig

27 besvarade frågor

Säg hej! :)

Kategorier

Senaste inläggen

Här borde du klicka! :)

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tiden flyger iväg

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards