Veckan har haft sina ups and downs, men så här sent på fredagkväll känner jag att jag har en otroligt trevlig vecka bakom mig (om man räknar att veckan slutar på fredag, i och för sig har jag ett trevligt veckoslut framför mig också). Måndagen var jag omgiven av flera vänner hela dagen, det är härligt att bo ensam, rätt i centrum, och känna att man har öppna dörrar för sina vänner. Ibland är någon hos mig när jag själv är borta, haha. och jag älskar att ha det så! Jag älskar när mina vänner är här en längre tid, det är som att ha en syster, men ändå en vän, jag har väldigt länge haft lust att göra syskon-aktiga saker med mina vänner, haha, liksom kunna göra egna saker fastän man är tillsammans. Och så är det nu, ibland åtminstone. Jag älskar mitt liv. 

På tisdagen var det huvudsakliga projektet att filma en dans till Lindsey Stirlings danstävling, hann inte med någon koreografi och det blev inte speciellt bra, och jag vann inte haha, men ni kan ju få se den i alla fall.

På onsdagen var det otroligt härligt väder! Hade sovit väldigt dåligt på natten, men klarade av dagen för det (läsningen fick dock lida lite). 

På torsdagen kom jag ordentligt igång med läsandet igen, och min motivation är tillbaka. Var på strålande humör när jag cyklade hem från dansen med musik i öronen - det är så skönt att kunna cykla igen och komma snabbare fram, och jag älskar musik!

Idag har jag hållit mig till mitt lässchema, tack för det, varit på dans, och haft min Tavi här på bastukväll (haha). Har väldigt länge längtat efter att bada bastu, har inte blivit av fastän jag har en, så bestämde mig för att göra det ikväll och vad är inte bättre än att göra det tillsammans med än vän?! Hade det väldigt mysigt och skönt. 

  we<3it

Ja, jag bestämde mig alltså för att fara på dans idag också, vilket betyder att jag haft dans fyra dagar denna vecka (+egen träning hemma). Och jag älskar det så! Jag vet att jag säger det ofta, men det är vad jag hela tiden tänker. Efter varje lektion blir min kärlek ännu större, helt galet, och jag älskar sällskapet jag har! Jag antar att jag berättade det när det var nytt, att jag nu har huvudrollen i en danspjäs som vi gör. Och nu har vi kommit ordentligt igång så jag har börjat inse vad det verkligen betyder. Jag är så lycklig! Fick ju se och lära mig lite nytt idag eftersom jag vanligtvis inte är med den här gruppen. Och det var så roligt! Jag älskar min roll och jag älskar vår "pjäs" och jag älskar att dansa och jag älskar att vara omtyckt! Och jag älskar människorna.

Dessutom ser jag nu otroligt mycket fram emot behörighetsprovet på DOCH. Oberoende av hur det går kommer det att vara så extremt roligt! Ett steg närmare min dröm, ja oberoende hur det går. För jag visar att det är det här jag vill. Och jag jobbar för det. Jag tar ett konkret steg närmare, ett steg jag aldrig tagit tidigare. Dessutom ska jag träffa en vän från språkresan senare på dagen, vilket ska bli hur kul som helst det med! Mitt i all studentskrivningsstress älskar jag mitt liv så oerhört mycket! 

Jag har bestämt mig för att göra ett inlägg (lite flummigt, vet inte riktigt inom vilken tidsram eller så) för varje röst jag får i omröstningen, alltså ett inlägg av den typ som får en röst. Så rösta rösta rösta, jag vill veta vad ni tycker! 

Tack för att ni läser, sköt om er fina människor!

En oerhört kort vinter i år, men fastän jag inte fick njuta så mycket av min favoritårstid hindrar det inte mig från att älska att våren är här. Solen sken när jag gick till dansen idag, senast jag gjorde det (för två veckor sedan) var det ännu relativt mörkt. Jag lyssnade på musik och kände otrolig lycka. Mina studier har verkligen fått lida de senaste dagarna, jag har halkat otroligt mycket efter, mestadels på grund av trötthet och John Ajvide Lindqvist (jag har börjat läsa Människohamn och jag älskar den redan, den är extremt skrämmande, men jag vill inte göra något annat än läsa). Nu är jag dock Back on track! Efter danslektionen kunde jag konstatera att mitt mående de senaste dagarna som vanligt bara var abstinensbesvär som orsakats av sportlov från dansen, och saknad av vänner. Imorgon ska jag ta mig i kragen och återgå till goda läsvanor, plus att jag har muntligt förhör i matte (ska bli kul att träffa några vänner igen) och dans. Åh vad jag älskar att dansen börjat igen! Det är HÄRLIGT. Jag vill aldrig sluta. 

En favorit som jag hade glömt bort.

Nu ska jag se om jag kan lösa en matteuppgift ännu inför morgondagen, sedan ska jag äta och duscha, och beroende på vad klockan är kanske läsa. Skönt att vara tillbaka i livet igen, även om jag haft paus från det i bara två dagar. Jag älskar att leva! 

Jag nämnde för en tid sedan att jag skrev ett engelskt "tacktal" till dansen (lättast att använda det ordet). Idag har jag varit väldigt duktig med att läsa psykologi, och dessutom har jag otroligt ont i magen, så därför tänker jag nu ta en liten paus och dela med mig av mitt "vackra" tal, eftersom jag fått ett önskemål om det. Det passar dessutom ganska bra just nu, eftersom jag i tisdags fick otroligt fin feedback på min dans från min grupp, tack!

Vill bara säga att jag inte ägnat något energi åt grammatik eller liknande eftersom det bara är ett tal, så ni får stå ut med eventuella fel.

Dear dance teacher, friends and audience. Today is a very special day to me. I'm really sad to say that this is my last performance with [mitt dansinstitut], with the people that have become my family. I hope you all know how much you mean to me. 

Ten years ago, when I started dancing, I had no idea how much that choice would affect my life. I mean it. I don't know if I would be alive today, if it wasn't for the dancing. Through the dancing I've learnt how to deal with all kinds of problems that life can bring. I've learnt how to express my feelings, how to believe in dreams, and how to accept myself. In other words: I've learnt how to live.

Of course, I'm not only talking about the dancing itself. All the people I've met and befriended during my dance years have given me so much joy and helped me with finding myself. My first group was very special. We all knew each other and were friends from school. I remember how my best friends and I used to run around in the hall, all excited, before the class started. 

As I grew older and got to new groups, I also made many new friends. Some of them I now consider my best friends. It's always been very safe and comforting knowing, that whatever happens, my dance group will always be there for me when I need them. Thank you for that.

But we shall not forget the person who stand behind all of this; our wonderful and beloved teacher and choreographer. She has become like a mother to me. She has always encouraged me to believe in myself, stand up for what I think, take place and follow my dreams. Anytime I've felt lost, she has helped me to get back on the right track. I don't know where I'd be today if it wasn't for her.

Here in [orten jag bor på] we have a very unique dance school. Nobody tries to be better than anyone else, everyone is there for each other and help each other grow. I'm forever happy and grateful for having had the opportunity to be a part of this.

But now it's time for me to say goodbye and face the world on my own. I want you all to know, that I wouldn't be able to do that if it wasn't for you. Thank you so much, I love you.

Hade den varit lite längre och jag inte redan gjort över 3 minuter på min dans hade jag absolut övervägt att välja den här sången istället.

Dansen började igår! Så härligt att jag inte kan beskriva det, jag fattar det knappt själv. Vi ska hålla på med ett superroligt projekt nu i vår, en danspjäs och jag får äran att spela/dansa/ha huvudrollen (äldst och minst som jag är haha), jag är så extremt taggad och vill börja NU! Ser verkligen fram emot denna vår!

Gårdagens danslektion var full av känslor för min del. Eftersom jag är dålig på att visa känslor (år av träning för att dölja alla känslor har satt sina spår...) tror jag ingen annan märkte det, men där satt jag och värmde upp och visste inte vad jag skulle känna. Lycka, sorg, spänning, oro, förväntan, hopp, kärlek, allt på en gång. Jag är nog en av de lyckligaste människorna i världen som får vara här och dansa, och jag vet inte hur jag ska klara av att lämna allting. Samtidigt ser jag också fram emot allting som framtiden kommer att föra med sig, jag har fått lite nya planer och kommer också att söka till Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm redan nu snart (sista anmälningsdagen 1 februari, hjälp!). Försöker dock fortfarande vara inställd på VNF så att jag inte ska bli helt förkrossad, hehe. Jag ser mig nämligen inte alls som långt kommen dansare, jag ser inte mina danstalanger på en speciellt hög nivå, eftersom jag vet att människor som dansat mycket mer än jag och som är bättre än jag också söker till sådana skolor. Men det hindrar inte mig, om inte annat så är det ju en rolig upplevelse och alltid värdefull träning.

Som ni ser har jag ändrat om här lite, jag är lite osäker på headern ännu, men den får duga för tillfället, och min blogginspiration (så som all annan inspiration) är på topp. Tyvärr räcker tiden inte till, jag måste verkligen satsa på skolan för tillfället. Det är inte mycket kvar nu, så jag ska försöka ge allting så länge jag har chansen. (Fastän jag endast behöver ett avgångsbetyg för att komma in på dansskolor, från skolan alltså.) Så jag får drömma vidare på egen hand, och slänga in något inlägg när jag hinner. Ska dock försöka låta datorn vila ännu mera för en tid fram över, men vi får se vad som händer. 

Jag vet att jag många gånger kommer att bli krossad, gång på gång kommer jag att inte komma in till skolan jag vill, men ingenting ska stoppa mig, för nu är jag helt säker på vad jag vill och när jag kommer igång är jag envisast i världen. Jag tänker nå mina drömmar, och det hoppas jag att ni också vågar sträva till! 

I fredags hade vi adventsandakt men skolan, och som sagt blev jag tillfrågad att dansa där. Nu vill jag dela min improvisation med er.

Som sagt, mamma har fotat och jag klippt och redigerat. 

Kom ihåg att du kan förgylla min dag genom att lämna en kommentar. ;)

I augusti ordnades en festival här på orten, och vi dansare fick dansa ute i naturen. Ena dagen visade vi tre delar från UNIKO - Gruppstyrka ute på en gräsmatta - härligt att få dansa den igen, och det var minst sagt härligt att få dansa den ute, rulla omkring på marken hehe. Andra dagen förvandlade vi en av världens vackraste naturstigar till en dansstig, dvs. vi delade ut oss längs med stigen och improviserade där när människorna gick förbi. Magiskt! 

Nu tänker jag visa några bilder från dansstigen, det är mamma som har fotat men jag har både klippt och redigerat ganska rejält, en del av bilderna i alla fall. Ni kanske får se fler senare, men jag måste först fråga modellerna. Detta är "ansiktslösa" bilder. 

Vilken är er favorit? :)