Unias

Inlägg publicerade under kategorin Härligheten med vänner

Av Unia - 3 juni 2013 11:00

Nej, det uppstår inte problem då en elev skall koreografera en dans till hela gruppen, Problem är dansens namn. Och det är alltså en från min grupp som har koreograferat den här.



 

Av Unia - 30 maj 2013 16:45

Nu skall ni få se sista delen av vårt UNIKO-projekt! Här gör jag en annan roll än min egen, så döm mig inte för snabbt tack. Hade inte gjort den här rollen till musik någonsin innan just gången då detta filmades. Det var ju inte några svåra saker, men det tar ändå en stund innan man kommer in i rätt känsla och sådär. :)



Flera delar av UNIKO dansade inte jag, så har dem tyvärr inte på film (minneskortet räcker ju inte till hur mycket som helst, så vågade inte ta risken). Vad har ni tyckt? :) Ni kommer ännu att få se gruppdansen som en av gruppmedlemmarna koreograferade.


 

Av Unia - 28 maj 2013 09:45

När vi hade vår andra föreställning var två sjuka, en från min egen grupp och en från min "halvtidsgrupp". Då fick jag hoppa in i en av min "halvtidsgrupps" danser, och även byta roll i en av min heltidsgrupps danser. Detta är i alla fall den dansen som jag dansade tillsammans med min halvtidsgrupp! :) Inledningen av hela UNIKO.




 

Av Unia - 26 maj 2013 14:15

Den femte delen av UNIKO, min grupps andra del.



 

Av Unia - 23 maj 2013 13:00

Detta är egentligen tredje delen av hela UNIKO, men min grupps första del. Lite synd att man inte ser precis hela scenen, men nu kan ni i alla fall få se lite ditåt vad det är jag har nämnt så många gånger, hehe. Resten av delarna kommer scenare.



 

Av Unia - 4 maj 2013 10:30

Tiden bara flyger framåt och snart är det sommarlov. Och det är ju skönt! Men ändå kan jag inte glädjas helt fullt... Det är ju nämligen så att vi får sommarlov från dansen också, och det ännu tidigare än från skolan... Och när vi får sommarlov därifrån är det sista gången för mig. För nästa gång är jag tvungen att ha "sommarlov" för alltid, blir tvungen att säga adjö.



På sista tiden har det hänt att jag börjat gråta när jag kommit hem från danslektionen. Gång på gång upprepade jag att jag inte vill att vi skall bli färdiga med alla danser. Såklart måste vi bli färdiga med dem, vi har ju snart premiär! En del av mig ser väldigt mycket fram våra uppvisningar, väntar ivrigt på att få visa vårt stora, underbara projekt, allting vi jobbat med ända sedan hösten. Älskar verkligen alla danserna! Men en annan del av mig vill inte alls att premiären skall vara här. För det betyder att det är allt för nära slutet. JAG VILL INTE ATT DET SKALL TA SLUT! 



Jag försöker att inte tänka på det. Jag försöker att njuta fullt ut, vara glad varje sekund. Men ibland är det omöjligt att undvika tankarna om att jag snart bara har ett år kvar. Visst, det är ett helt år, ett långt underbart år med nya danser, nya upplevelser och chans till stor utveckling. Men jag kan inte komma ifrån tankarna om hur det kommer att kännas nästa år den här tiden. Jag kan verkligen inte föreställa mig hur det kommer vara att lämna allting. Ända sedan jag var åtta år har jag dansat här. Det har inte alltid varit samma grupp, men det har ändå varit samma atmosfär. Ett extra hem, en extra familj. Jag vet inte hur jag skulle kunna få någon att förstå hur mycket dansen och alla människor som hör till, hur mycket de gjort för mig, hur mycket de betyder för mig. Om jag inte hade börjat dansa skulle jag verkligen inte vara den jag är idag. Vem jag skulle vara vet jag inte, men jag är så gott som helt säker på att jag hade varit väldigt osäker på mig själv, en mycket tråkigare person, och må miljoner gånger sämre. Åh, jag är så tacksam att jag fått chansen att dansa här! <3


 

Av Unia - 17 april 2013 16:30

Och hur många gånger har jag inte använt just dessa kloka ord av Nick Vujicic? Men de är så fina, så bra, så sanna.


Man kan verkligen göra under för andra. För en del kan ett enkelt 'hej' betyda massor, eller bara ett leende. Någon som frågar hur man mår. Den enkla frågan har till och med några gånger fått mig att gråta, för är man ensam och känner sig osynlig betyder det otroligt mycket när någon frågar hur man mår. Det är så viktigt att se och finnas där för varandra. 


  

Jag minns en morgon när jag gick i nian. Jag var ett vrak den morgonen, hade inte sovit ordentligt på natten, tänker inte ta upp anledningen här, men jag var helt krossad. Ville verkligen inte vara i skolan, skulle inte ha orkat med något annat än ligga i sängen och gråta. Men såklart gick jag till skolan. Och jag minns så tydligt det där ena ögonblicket, det var på morgonsamligen, och jag fick plötsligt ögonkontakt men en från klassen. Den blicken kommer jag antagligen minnas så länge jag lever. Blicken var orolig, såg rent av bekymrad ut. Och hela jag fylldes av värme. Jag blev så berörd av att någon hade sett att jag mådde som jag gjorde, och att någon verkade bry sig om mig, undrade vad som var fel. Vi satt långt ifrån varandra och personen sade ingenting till mig, men det behövdes inte. Blicken sade mig allt, och den värmde mitt hjärta så oerhört mycket.


Så vad jag vill säga är att även väldigt små saker kan göra underverk. Man kan rädda liv bara genom att visa att man bryr sig. (Oroa er inte, jag menar förstås inte att jag hade tänkt ta livet av mig den där dagen.) Ett litet ord, en fråga, eller bara ett leende eller en vänlig blick kan förgylla någons dag. Det krävs verkligen inte mycket för att vara en ängel, om än utan vingar. Man kan verkligen göra underverk för någon, bli någons mirakel. Så håll ögonen öppna, och bry er om andra. Sprid vänskap och glädje omkring er och gör samtidigt denna värld till en bättre plats. Det är aldrig för sent. Vem vet, kanske ett 'Hur mår du?' kan leda till en livslång vänskap?


 

Ta hand om er fina människor. 


Kramar // Unia <3

Av Unia - 5 april 2013 22:48

Kom att tänka på en låt av en artist som krossade mitt hjärta genom att vägra komma och skriva autografer, heh... Hon var min största idol en tid (suck), men när jag fick se henne live på diggiloo blev jag lite besviken och sedan när hon inte kom och skrev autografer fastän alla utom hon och Lotta Engberg gjorde det brast allting. Jag började hata henne xD Det gör jag inte mer, men inte tycker jag speciellt mycket om henne heller. Men endel av hennes sånger gillar jag, en del av barndomen ju. En av dem dök upp i min fantastiska hjärna när jag tänkte på auditionen och varför jag gör det osv. Ingenting att förlora.

 



Jag sitter nu och väntar på att nagellacket skall torka, längtar efter att få gå och lägga mig. Imorgon är det dags för den omtalade auditionen! :D Tänk, IMORGON. När jag först såg annonsen om den var orsaken till att jag ville söka dit att en av mina största drömmar är att få vara med i en musikal. Det är fortfarande en av mina största drömmar, men jag har kommit fram till att det inte är den största orsaken till att jag imorgon skall utsätta mig för främmande människor och låta folk bedömma mig (hah, man kan ju alltid se på saker endera positivt eller negativt ;) Men egentligen tycker jag det skall bli väldigt kul! :D), utan den största orsaken är träning inför framtiden. För varje dag som går blir jag mer och mer säker på att det är dans som gäller. Jag överväger knappt moddalärare längre. När jag tänker på min framtid ser jag: VNF och sedan Sverige (fastän några andra alternativ också finns just nu). Och auditioner är då ett måste. Så varför inte öva?! :D Man måste ju bli lite säkrare för varje gång, eller hur? :) 


Jag är så otroligt glad att jag får den här möjligheten, och efter feedback från världens bästa danslärare och dansgrupp känner jag mig riktigt uppspelt över att få delta i auditionen i morgon! :D <3 Hoppas bara att jag kan hålla nervositeten borta, i alla fall till en viss grad. För detta skall bli roligt! :) 


  En liten peppbild till mig själv ;) Texten är uttdrag av vad mina finfina dansvänner skrev om min solodans i år <3 TACK till alla er underbara människor! :')


Nåja, nu skall jag gå och sova. Kommer antagligen drömma en hel del om att göra bort mig, haha, men det hör väl till :D Ta hand om er <3


Kramar // Unia <3

Presentation


Välkommen! Här får du läsa om hur det kan vara att vara en liten flicka med ett stort sinne. Förutom text delar jag också med mig av bilder jag tagit, musik jag tycker om och annat jag känner för att dela. Hoppas att du trivs! :)

Translate

Omröstning

Till vilken bloggportal tycker du att jag ska flytta?
 Nouw
 Blogg.se
 Blogspot/blogger
 Wordpress
 Ratata
 For.me
 Finest
 Myshowroom
 Egen gratis domän
 Annan? Kommentera i så fall!

Fråga mig

27 besvarade frågor

Säg hej! :)

Kategorier

Senaste inläggen

Här borde du klicka! :)

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tiden flyger iväg

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards