Ni vet, här på bloggplatsen kan man ju kolla sina trafikkällor, alltså hur folk har kommit in på ens blogg. Jag tycker de är ganska roliga att se på, speciellt att se vad folk har googlat och sedan därifrån kommit hit. Den roligaste hittills tycker jag att är Vad heter Anton Ewalds manager? xD Andra roliga är:

På fyra ben går den som jag gillar (Därav rubriken)

Jag dödade mufasa

Blog music hakuna matata

Sedan finns det också några som gör mig... stolt nästan haha xD Det är också ganska roligt att de kommit till min blogg genom att googla det här, men på nåt vis blir jag glad, haha jag kan inte riktigt förklara det xD

Nick Vujicic uppsats

Negativ inställning

Varför har man så höga krav i skolan?

Bearbeta rädslor

Det kan alltid bli bättre

Har ni några lustiga trafikkällor? ;)

Kramar // Unia <3

Haha, vad har jag fått för fel när jag börjat citera låtar jag inte tycker om?

Denna vecka har varit underlig. Kan bero på att jag varit ensam hemma, för att jag skrivit det sämsta resultatet någonsin (för mig) i ett prov ( så går det när man prioriterar (; ), för att jag haft så mycket snurrandes i mitt huvud, och för att min kära danspartner inte kunnat dansa :/ <3 Men, veckan har nog varit bra för det, man blir ju på gott humör bara av vädret :D Jag trivs så bra med mitt liv :)

Min dator har gått sönder... Den vill inte starta :( Så nu är jag på vår "gamla" dator i mina brorsors rum, hittade några gamla bilder xD

Och jag blev helt chockad när jag hittade de här två, kan ni fatta att det är jag? xD

Och vet ni en riktigt rolig sak? :D Jag fick idag veta att jag har blivit KK-ambassadör!!! :D Whii, lite mera kulturkarnevalen :D

Och en annan ganska rolig sak är att vi i samhällsläran har skickat mejl till olika politiker. Min grupp har om sannfinländarna, hehe, och skickade först till en mindre viktig politiker från det partiet, men vi fick aldrig svar så i onsdags skickade vi till deras ordförande i riksdagen istället, självaste Timo Soini. Och vi fick svar!!! :o xD Haha, ganska häftigt tycker jag ;)

Det var en liten snabb uppdatering om mitt liv ;)

Hoppas ni har det fint! <3

Kramar // Unia <3

Heh, rubriken kommer ju inte från världens bästa låt, men alla låtar har väl nåt bra i sig... ;)

Idag har vi fått en text vi skall lära oss till auditionen för musikalen, iih!   Eller, två egentligen, en monolog och en dialog. Jag är så nyfiken på hur allting kommer att gå till, för alla ska läsa in sig på dem, fastän dansarna behöver inte lära sig dem utantill, hehe kommer antagligen ändå vara så excited och läsa den så många gånger att jag kan den som rinnande vatten fastän någon skulle väcka mig mitt i natten, och vi skall ju först ha ett gemensamt och allmänt tillfälle där vi ska ha alla delområden (teater, sång, dans för den som inte vet vad en musikal är (; ) och sedan ska de kalla in oss en och en och då ska man koncentrera sig på det som man lagt som första alternativ, i mitt fall (surprise!) dans :D Så alltså det jag undrar är om vi ska ha de där texterna på det allmänna tillfället eller på det individuella ;) Skulle ju vara mer logiskt på det individuella, men men xD Vi får väl se det sen :D (Eller jag rättare sagt :P)

Jag har också bestämt mig för att göra en ny koreografi, nog använda också element som jag haft förut och tyckt om såklart, men vill nog göra en ny ;) Har ju ändå tappat förmågan att läsa på prov och göra skolarbeten i tid så, varför inte? xD Dessutom tror jag att jag tänkter försöka göra dansen lite mera... musikal-/teateraktig eller vad man ska säga, än jag brukar, men jag får se hur det blir... Gäller bara att hitta passande låt nu och sedan börja :D Jag gör ju inget annat än söker musik till danser nuförtiden känns det som xD Tur att jag länge haft klart i alla fall till vilken musik jag ska göra min (snyft) dans till nästa danstermin. Men det skall vi inte tänka på nu!

Jag är så otroligt glad över att jag ansökt till den här musikalen :D Jag har som sagt inga förväntningar på att jag ska komma med, men jag tänker ju försöka mitt bästa och det skall bara bli så roligt att ens fara på audition :D Egentligen är tidpunkten för den här musikalen allt annat än passande för mig, eftersom nu i samband med auditionen (vet inte ännu exakt när den är) har jag en massa annat, i sommar borde jag jobba, det är fortfarande oklart hur det blir med det eftersom chefen bara skjuter upp det hela tiden, men ska ringa i onsdag om ingen ringer imorgon, och sedan på hösten är det studentskrivningar, heh... :p Men jag är ändå glad att jag bestämde mig för att söka in i alla fall, för det är som om jag på det viset bevisar för mig själv (och för alla andra ofc) att jag menar allvar med att följa mina drömmar och att jag verkligen ska satsa på dansen. Dessutom ser jag det som ett tillfälle att träffa andra "likasinnade" människor och få nya vänner. För jag vill bli mer social och utåtriktad. Har bestämt mig för att vara det till hundra procent på auditionen, ska öva så mycket på min dans (sedan när jag gjort den) att den sitter långt in i benmärgen så att jag inte alls behöver vara nervös :D Åh vad jag ser fram emot detta! :D (Vilket ni antagligen märker p.g.a allt flumm xD)

Kramar // Unia <3

(Jag borde skapa en kategori som heter "Dröm!" eller något sådant... ;) Kanske i framtiden, nu MÅSTE jag ägna mig åt skolan -.-)

Och nej, det skall inte vara vitt mellan "9 mars 2012" och "Finland", men där står orten jag bor på så ;)

Kramar // Unia <3

Tänkte visa er några gamla bilder som jag tog en dag sommaren 2011. Jag har märkt nu efteråt när jag kollat på bilder jag har på datorn, att jag fotade ganska mycket den sommaren. Borde verkligen börja fota lite oftare! :)

Kramar // Unia <3

En av mina största drömmar är att få vara med i en musikal. Jag var på en audition en gång, men kom inte med vilket inte är speciellt underligt eftersom jag inte alls var "i form" då, varken psykiskt eller dansmässigt. Nu ordnas en sådan musikal igen (för ungdomar i svenskfinland) och jag har ansökt dit också. Jag har dock inte så stora förhoppningar, eftersom jag har fått för mig att de inte vill ha modern dansare, hehe xD Men att gå på audition är ju otroligt bra träning inför framtiden i vilket fall som helst :D

Så varför skriver jag om detta nu? Jo, för att det nu kommit lite information om auditionstillfället, och jag blir helt pirrig i hela kroppen! Nu gäller det bara att skapa en ca 1 minutskoreografi som tar fram alla mina styrkor ;) P.g.a provperiod osv blir det nog att pussla lite med redan existerande danser tror jag, vet bara inte om jag ska ta en ny låt, eller hur jag ska göra... ;) Ångest! (Nästan... :P) Ni får gärna komma med tips! :D

Kramar // Unia <3

Skulle ju inte vara helt fel att vara en av de där dansarna ;)

I söndags hade vi dansuppvisning med våra solodanser som vi (elever) själva koreograferat. Det var såå många otroligt fina danser! Och i år reagerade jag på att alla såg så lugna ut, så mycket lugnare än jag. Eller, inte vet jag ju hur jag såg ut, men jag kände mig i alla fall mycket nervösare än vad de andra såg ut att vara. På scenen dansade de alla så inne i dansen, helt lugnt och säkert, som om inget annat skulle finnas. Så fint!

Själv sätter jag alltid ganska mycket press på mig själv när det gäller den här uppvisningen, och pressen blir större och större ju mer jag börjar älska dansen, efter som jag såå gärna vill att allting ska gå bra och att jag ska kunna vara nöjd med mig själv. 

När jag fick öva på scenen innan föreställningen började blev jag lite missnöjd med min prestation. Jag har så många balansmoment i min dans, och jag vet ju innerst inne att jag klarar av det, det är ju jag själv som gjort dansen. Men är man nervös blir det svårare. 

Efter min övning fick jag några peppande ord från vår danslärare, och jag försökte verkligen tänka på dem sen före jag skulle dansa framför publiken. Att jag ska våga sträcka ända till slut, att det inte gör något om jag lite vinglar till för att det passar in i dansen om jag sedan "blir stark" igen. Andades in och ut, tänkte på att ta det lugnt, njuta och visa för publiken vad jag står för. ;)

Jag tycker att jag lyckades helt bra, och jag kunde vara nöjd med mig själv efteråt. (Och så andfådd jag var!!!) Min syster filmade mitt framförande (på min begäran) och jag visste redan från förut att jag inte borde titta på det... Jag har nämligen en tendens att bli besviken då... Jag tror det har att göra med att jag ju vanligtvis inte ser mig själv hela tiden, ser hur jag rör mig, ser hur min kropp uppför sig, och speciellt ser jag inte hur jag ser ut när jag dansar. Jag brukar alltid känna mig så annorlunda än det sedan ser ut på film... Och visst hände samma sak denna gång. Endel saker önskar jag att jag gjort annorlunda och sådär, för det ser inte ut som jag tänkt mig. Men, som jag sade till mig själv redan långt innan uppvisningen: Jag SKA förbli nöjd med den här dansen. Jag var nöjd med den när jag blev färdig. Jag har fått otroligt fin feedback som gör mig helt varm. Och jag blev nöjd med mitt framförande. Då ska ju inte sedan en film på när jag dansar få förstöra det! För jag vill ju nog veta hur det ser ut, och det är också tror jag nyttigt att göra det för att kunna utvecklas och göra bättre nästa gång. Och viktigt är också att kunna vara nöjd med sig själv. :) 

Jag har hört många säga på sista tiden, tror det är i samband med melodifestivalen, jag minns inte riktigt, men att det är bra att vara nervös för det är bara ett tecken på att man bryr sig. Någon sade något i stil med att "så länge jag är nervös vet jag att jag bryr mig, om jag inte vore nervös skulle jag lika bra kunna sluta." Och det är ju ganska sant. Nu känns det ju lite konstigt eftersom jag inte så ofta är nervös för "vanliga" dansuppvisningar (med gruppen alltså), men nog bryr jag mig ju absolut om hur de går också! Det är nog bara det att när jag dansar själv är det ju bara mig man ser på, dessutom är det jag som gjort dansen, jag visar ju upp hela mig. Och när jag dansar med gruppen har vi varandras stöd, jag känner mig mycket starkare och mindre sårbar när vi är tillsammans, ibland får jag sådan otrolig styrka att jag blir helt överväldigad! Härligt :) Och dessutom övar vi gruppdanserna mycket mera än jag har möjlighet att öva mina solodanser eftersom jag inte äger någon sal där jag skulle kunna öva. :p

Men nu måste jag fläta håret för jag ska på DANSLEKTION!!! :D Ha det bra vänner, ta hand om er. <3

Kramar // Unia <3

Här kan ni titta på min solodans, om ni vill och inte orkar scrolla ner ;) 

Jag fick en kommentar på inlägget jag skrev om Svansjön, och kom på att det jag skrev kan ha missuppfattas. Ni kan själva gå och läsa kommentaren om ni vill (jag kanske själv missuppfattade kommentaren, hehe) och hela svaret jag skrev, men jag tänkte i alla fall ta upp det här inför alla också.

Jag menade absolut inget illa när jag skrev att jag tycker synd om balettdansare! Att jag känner medlidande för dem är lite mer rätt, men ändå inte helt vad jag menar. Jag förstår ju att de måste älska det de gör för de har ju kommit så otroligt långt inom dansen, och då har de säkert också gjort en hel del uppoffringar för att kunna dansa. Vad jag menade var att jag förstår, att jag ser, att jag vet (tycker inte om att säga att jag vet saker och ting som jag inte själv varit med om, men så mycket insatt i dans är jag nog att jag nästan vet) att det ligger en massa träning, disciplin och smärta, men samtidigt glädje, bakom alla rörelser de gör, bakom allt det vackra de klarar av att framföra på scenen. Vad jag menade var att jag förstår att det inte är lätt det de gör. Ah, se så tankarna kan utvecklas medan man skriver! Det var just det jag sökte efter; Jag förstår att det inte är lätt det de gör. Att jag ser (eller egentligen inte, de får allting att se så enkelt ut) att det de gör verkligen är krävande. Och jag ser verkligen upp till dem för att de klarar av det. För de är otroligt skickliga och har fantastisk självdisciplin, de är så starka och har så bra balans och är helt enkelt så oerhört bra på vad de gör! Jag kunde inte se en enda dansare vingla till under hela föreställningen! I mina ögon såg allting ut att gå helt perfekt. Alla helt samtidigt, varje liten detalj (de detaljerna jag såg) helt lyckad! Så vackert och underbart. :)

Sådär, där fick ni några till tankar om vad jag tycker om balettdansare, eller främst då de balettdansarna jag såg, som har tagit sig så långt som till nationalbaletten. 

Kramar // Unia <3