One Man Les Misérables Nick Pitera Medley. Jag är alldeles tagen. Wow!

Chandelier - Sia

Och denna video är ju alldeles fantastisk. 

Jag var och tittade på en teater förra veckan, Lucky hette den och handlade om livet i Helsingfors och jakten på lyckan. Ifrågasatte romantiserade normer och visade vad som kan dölja sig under ytan som verkar helt perfekt. Otroligt ångesfylld. Jag tänkte börja gråta ännu efteråt när jag berättade om den för människor som inte var där. Berördes verkligen.

Mitt favoritögonblick i hela pjäsen ska jag försöka förklara här:

Två kvinnor, 30-årsålder kanske, står på en balkong och talar. Den ena berättar om hur slut hon är, hur barnen suger all kraft ur henne, hur hennes man jobbar hela tiden, hur de bara grälar hela tiden utan minsta tecken på kärlek någonstans, hur hon inte kan sova på nätterna och hur hon bryter ihop nu som då. Den andra blir förvånad för att "allt verkade ju så bra på barnets kalas". Sedan berättar hon också. Om hur hennes sambo dricker hela tiden, och "vem vet vad annat han tar", om hur han kan försvinna i flera dygn och inte svara i telefon. Och så börjar hon skrika. Rakt ut i luften. Bara "AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!" Ut i luften. Håller hårt om balkongräcket och skriker för allt vad rösten bär. De tittar på varandra och hon andra börjar också skrika. De skriker tillsammans, och så kommer just Chandelier på, just där när Sia också skriker. Hög volym, och kvinnorna fortsätter skrika. Länge stod de bara och skrek tillsammans med Chandelier. Jag rös, tårarna kom, och så började jag storgråta. Så starkt. Och så befriande. 

What are words - Peter & Evynne Hollens & The PianoGuys

Det känns som om stressen börjar få ett ganska starkt grepp om mig med tanke på hur dagarna som jag känner att jag inte orkar längre och helst skulle ligga i sängen och gråta hela dagen börjar bli flera. Antagligen ett tecken på att jag inte dansat på länge - bara min tidtabell skulle tillåta det ska jag verkligen ta tag i det och ta mig till danslektioner för att ta reda på var jag passar in. 

Ikväll smättar regnet mot fönsterrutan och jag bestämde mig för att ta en paus från skolarbetet, koka te, äta lite blåbärspaj och lyssna på fin musik. Det behövs ibland. Och jag inser hur viktigt det är att klara av att koppla av emellanåt, stänga av allt som måste göras och bara leva just nu i stunden. Inte tänka framåt. Bara nu och här. Andas. Just nu mår jag bra.

Har ni förresten märkt att det är just när man inte har tid som man får lust att göra en massa onödiga saker? Som att spela The Sims? Åh så jag skulle vilja göra det nu! Men jag har kommit fram till att jag antagligen kommer att ha tid över för något först efter julen, haha. 

Ta hand om er!

Äntligen, detta har jag vänta på. 

Do you feel like you're second-hand?

Do you feel you're afraid to stand alone?

Idag när jag var i Suomalainen kirjakauppa (en bokaffär) märkte jag plötsligt att de spelade en bekant låt, en låt som jag aldrig brukar höra från andra källor än mina egna. De spelade Breathe av Sanna Nielsen! Wow, vad imponerad jag blev, det är inte ens en av hennes kändaste låtar! Det är lycka, haha.

By the most perfect couple in the world.

Från och med imorgon kan jag kalla mig själv en universitetsstuderande. Tänk vad livet kommer att bli annorlunda! Och en ny start är ju alltid välkommen, även om jag just nu faktiskt inte känner något större behov av en ny start, för jag är väldigt nöjd med mitt liv. Men jag tror att det kommer att bli ännu bättre! Haha. Speciellt från och med nästa vecka, då vi får tillgång vår lägenhet, wohoo! Denna vecka bor jag hos min underbara f.d rumskompis, vilket känns helt perfekt. 

Det känns ofattbart att skolan faktiskt börjar imorgon, det är så mycket att det är omöjligt att greppa. Det känns som om jag inte vet någonting alls om studierna, men det kommer förhoppningsvis att ändra redan imorgon. Och så känns det också väldigt konstigt att jag kommer att få nya vänner igen, haha. Den här gången svenskspråkiga vänner ännu till, så det måste väl gå ännu lättare? Livet har så mycket fint att ge!

Förutom studierna är det också mycket annat som ska funderas på. Var och vad ska jag börja dansa? Ska jag skaffa några andra hobbyer? Hur mycket tid kommer jag att ha? Haha, men jag tycker om att leva i ovisshet ibland, för jag vet att det nog kommer att klarna så småningom. Och jag tycker ju om att planera!