Idag när jag gick till butiken tycker jag att jag såg ovanligt många hundar. Jag saknar så mycket att ha någon att gå ut och gå med! Och det är inte bara det jag saknar. Jag saknar att alltid ha någon där, någon som alltid kan kramas och trösta. Någon som följer varje stag jag tar, någon som alltid vill vara med mig. Någon som sover på min mage och somnar i min famn. 

(Min plan var att skriva om alla "mina" djur i detta inlägg, men det skulle bli för långt så jag ger istället alla varsitt inlägg.)

Molle. Hon som verkligen är min katt. På grund av mina studier har hon fått flytta till ett nytt hem, men alla vet ändå att hon är min. Min lilla tokiga sötnos.

Molle är den som funnits där för mig när jag ingen annan varit det. Hon har sett mina tårar och hon är en mästare på att trösta. Hon värmer min säng, sover på min kudde och på min mage. Lägger tassen på min mun när hon inte tycker att jag ska prata. Ligger på mitt skrivbord, mina böcker, min dator, mina papper, och stryker sig mot pennan när jag ska skriva. All min uppmärksamhet ska gå till henne för hon är min bästa vän. Molle ligger på matbordet och förstår inte vad man vill trots att man schasar bort henne hur många gånger som helst, gång på gång. Hon kan inte äta sin mat direkt ur matskålen, utan äter endera från tassen eller så flyttar hon maten till golvet först. Molle är katten som tror att hon är en hund.

Molle och jag var så nära att jag tänkte att jag måste ringa henne och berätta varför jag inte kommer hem den tid jag tänkt, och att jag måste lämna dörren olåst så att hon slipper in. Ibland var jag helt säker på att hon kunde läsa mina tankar. Åtminstone visste hon alltid precis vad jag kände, hon delade min sorg när jag var ledsen och strök bort mina tårar när jag grät. Molle kommer alltid att ha sin speciella plats i mitt hjärta, och jag drömmer ännu om att vi en dag kommer att bo tillsammans igen. Jag saknar henne så otroligt mycket!

Evynne Hollens - Touch the Sky

Jag älskar henne.

Vad passar då bättre än lite Disneymusik med Peter Hollens?

Jag vet inte varifrån denna förkylning kom, men förhoppningsvis försvinner den lika snabbt som den kom. Tills det flyttar jag till sängen.

Igår gick jag tillsammans med en klasskompis och tittade på den akademiska damkörens jubileumskonsert. Vilken upplevelse! När jag kom hem var jag alldeles slut, orkade inte göra något på hela kvällen och gick och lägga mig mycket tidigare än vanligt.

Konserten var uppdelad i två delar; Den första en traditionell körkonsert med sånger ur körens repertoar genom åren, sånger från Finland, Norden och resten av världen; Den andra delen deras verk Låt mig vara - Anna mun olla, skapad för detta tillfälle. Först tar vi den första delen:

Detta var otroligt vackert. Jag blev så rörd bara av att titta på koristerna, de strålade och man såg verkligen hur mycket de tycker om att sjunga och hur bra de trivs med varandra. Oerhört vackra röster, så klar och samstämmig sång. Helt otroligt. Ännu mäktigare blev det när hela jubileumskören sjöng - korister från tidigare år förenade sig till den nuvarande kören och åh så vackert det var! Jag vet inte hur många de var, hela scenen var full, alla med röster som änglar.

Efter pausen började Låt mig vara - Anna mun olla, ett verk om hur det är att vara kvinna. Texterna baserade sig på delvis anonyma frågeformulär som koristerna själva svarat på, delvis utdrag ur Edith Södergrans dikter. Jag vet inte var jag ska börja. Det var ett så starkt framförande! Verket behandlade både positiva och negativa sidor med att vara kvinna, om skönhetsideal, kroppsbild och vardag. De förmedlade alla känslor så bra, det var en väldigt mångsidig konsert och de är alla så starka. Kalla kårar gick längs hela kroppen och tårarna föll nedför kinderna. När flickorna/kvinnorna gick omkring bland publiken och viskade/väste "Floshifloshi, fläsket dallrar!" blev det riktigt obehagligt. Det kändes som om de sa det till mig, och då kände jag hur det skulle kännas att få höra det där i verkliga livet. Vem säger så till någon annan?! Ännu värre blev det när kören stod uppdelade i gruppen omkring i salen och skrek "Hora, huora, vi ska döda dig!" allt vad de orkade. Tårarna bara trängde sig fram och det var verkligen starkt. 

Jag förstår mycket väl att detta har varit tungt för koristerna. Att lyfta fram hemska kommentarer som man fått och sjunga så hemska ord. Musik är ju dessutom så känsligt. Men sådant här behövs. Att lyfta fram mobbning och diskriminering. Konsten har makt att påverka. 

Tack för en otrolig konsert, ord kan inte göra er rättvisa. Hela upplägget var fullständigt.

Jag är så glad idag!

Det var tidig väckning imorse, men till skillnad från de flesta av mina tutorvänner var jag ändå pigg och kände mig riktigt utvilad. Vi hade gruppdynamik med tutorgruppen, jag är verkligen så otroligt glad över att jag sökte till internationell tutor, och ännu gladare över att jag blev vald. Det kommer att vara så roligt, jag ser otroligt mycket fram emot hösten nu! Och allt som händer på väg dit.

Solen har skinit, jag har pysslat lite och shoppat lite. Det bästa med dagen är ändå att jag äntligen fick det där mejlet som jag väntat så otroligt mycket på. Jag fick sommarjobb som lägerledare för personer med funktionsnedsättning. Jag är så otroligt lycklig! Jag har sökt så många jobb jag bara hunnit, och efter att ha fått nej efter nej känns det verkligen helt obeskrivligt bra att till sist få ett ja från det jobb som jag helst av allt ville ha. Att de valt mig trots att jag inte har någon erfarenhet. Att de ger mig förtroendet och litar på mig. Att de ger mig chansen att visa vad jag kan och få erfarenhet. Jag är så tacksam och lycklig. Känner mig som en vinnare! Det kommer att bli en härlig sommar.

  Bild från 2011 tror jag, men jag ville bara illustrera min lycka.

Jag hann inte med så mycket som jag tänkt idag, på grund av detta och en massa organiserande. Dessutom bestämde jag mig för att gå ut och springa nu på kvällen istället för att sitta inne och jobba med skrivarbeten. Skönt! Men man kommer så snabbt framåt när man springer att vägen bara tar slut allt för snabbt haha. 

Nu förstördes dock lite min lycka för att min favorit, som helt allvarligt var den bästa, föll ut från the Voice of Finland nu när finalen är nästa vecka. Så fel! Nåja, mina sår läker väl haha.

Ha ett fint veckoslut kära vänner!

Jag vet inte hur ofta jag säger eller tänker att jag önskar att jag hade mera tid. Att åren innehöll flera månader, månaderna flera veckor, veckorna flera dygn, dygnen flera timmar, timmarna flera minuter och minuterna flera sekunder. Och det är ju ingenting jag själv kan påverka. Dygnet är 24 timmar, på söndag har en till vecka gått och på måndag börjar en ny. Det kommer inget där emellan. Men på ett sätt kan man faktiskt själv påverka tiden. Men flera små knep kan man ge sig själv mera tid. Det är något som jag ständigt jobbar med och vill bli bättre på, och något som för mig går i perioder, men just nu känner jag att jag är på god väg. Därför vill jag ge er några tips på vad man kan göra för att använda den tid man har och på så sätt få mera tid.

Vad gör du i bussen?

Eller tåget, metron, spårvagnen, bilen (så länge det inte är du som kör)? Att ta sig från ställe till ställe är ju något man måste göra, och för vissa kan dessa resor verkligen bli en tidsbov. Jag själv åker buss nästan en timme varje dag, vanligtvis, och brukar ofta känna att jag inte orkar göra något annat än att sitta och lyssna på musik under den tiden. Men vet ni vad? Det handlar oftast bara om lättja. Den senaste tiden har jag verkligen sett till att utnyttja mina bussresor, och läst istället (visst har jag gjort det i perioder förut också, det är inte något nytt som jag nu plötsligt kommit på haha). Mina studier kräver att jag läser en hel del, och tidigare i vår har jag känt att jag inte riktigt hunnit läsa. Därför bestämde jag mig när min psykologitent var över för att nu börja om. Börja från noll, och inte hamna efter igen. Jag läser nu varje dag i bussen, också de gånger jag reser längre vägar (förutsatt att jag inte har resesällskap), och det är verkligen ett mycket bra val. Att läsa går lätt att göra i en buss, man behöver inget annat än boken. Och tänk så mycket jag får gjort under en tid som jag annars inte skulle göra något! Jag sparar massor av tid, och får dessutom en trevligt busstid (boken jag läser nu är så otroligt intressant!).

När går du och lägger dig? Och vad gör du innan det?

Jag kommer ibland på mig själv med att bara stirra på datorn och vänta på att gå och lägga mig. Visst, jag gör ju nog något, jag stirrar inte på en tom skärm, men jag menar att jag gör något totalt onödigt. Något som jag inte ens tycker om. Något som jag gör bara för att jag inte orkar gå och lägga mig, eller för att jag tycker att det är för tidigt för att gå och lägga sig. Om jag någon gång går och lägger mig tidigare än vanligt får jag höra "SÅ HÄR TIDIGT?!". Men vet ni vad? Man behöver inte sitta uppe till tusen varje kväll. Det är riktigt okej att gå och lägga sig klockan nio, eller tidigare om man tycker. Varför ska man behöva vara vaken bara för att klockan inte är så mycket, trots att man inte har något att göra? Jag går mycket hellre och lägger mig så att jag får sova en lång natt, och kanske stiga upp tidigare följande morgon. Det är härligt att vakna upp pigg och utvilad, och det är verkligen onödigt att sitta uppe tills man är så trött att ögonen trillar ut. Att sova behöver vi, och det gör livet bättre. Dessutom hinner man ju med mera om man stiger upp tidigare, och om man är pigg och glad. Jag känner mig alltid som mest inspirerad de dagarna som jag sovit en lång natt men ändå vaknar någorlunda tidigt.

Vad gör du när du väntar?

Ni vet de där situationerna då man har lite tid före man ska göra något annat, till exempel gå till bussen? Tid som känns för kort för att börja med något ordentligt, men ändå så lång att du hinner tänka "Vad ska jag göra nu då?" Hur brukar du lösa den frågan? Ett lätt alternativ för mig är att lägga på nätet på mobilen och kolla om något hänt. Om inget hänt kan jag scrolla på facebook en stund. Där hittar man alltid någonting. Men hur mycket ger det mig egentligen? Nuförtiden brukar jag försöka vara medveten om dessa stunder, och istället använda dem till något bättre. Läs några sidor i den där boken, fyll i kalendern, red upp skrivbordet, plocka undan kläderna som blivit liggande någonstans. Det finns massor av bättre alternativ. Plötsligt får man ganska mycket gjort på tio minuter. Och kom ihåg; Det du gör nu är sedan gjort. Då har du senare tid för något annat.

Det här är tre enkla tips som jag själv tänker på när jag vill använda min tid mera effektivt och målmedvetet. För på detta sätt blir det också mera tid över för fritid. Fritid som man faktistk kan använda till något som man vill, något som man mår bra av. För det är viktigt att också låta sig själv slappna av, ta hand om sig själv och ha roligt. Det är jag faktiskt en mästare på, men jag får också alla måsten gjorda och studierna går också bra. Lösningen är inte att låsa in sig själv och bara plugga. Man måste må bra. Njuta av livet, för vi har bara ett.

Hallå! Hur var ert veckoslut?

Haha, nej, det är ju onsdag idag. Det känns bara som om jag just hade veckoslut, eftersom jag åkte på en snabbvisit till min bästis igår. Egentligen lockades jag dit för att gå och titta på en musikal, men passligt nog bor min bästis där haha så jag stannade över natten. Så härligt att kunna träffas bara så här mitt i veckan också, vi båda har ofta så mycket annat att veckosluten allt för sällan räcker till tid för att träffas, och detta var en välbehövd catch-up (trots att vi senast sågs på påsken). 

Det är ju sommar nu! Igår när jag kom till hennes stad gick vi hem till henne en sväng för att lämna mina saker och äta lite, men sedan gick vi tillbaka till stan för att äta glass och njuta av solskenet. Och det kändes allvarligt talat helt som sommar. Helt ljuvligt. 

Också när vi på kvällen gick hem från musikalen kändes det som en sommarkväll. Eller, det kändes som om vi var på resa i något varmare land. Jag blir på så gott humör av detta väder, vill ju bara vara ute hela tiden! Men nu är jag nog lite trött, har inte fått andas ut på hela dagen. Åkte genast från Tavi till ett ubildningstillfälle för internationella tutorer (jag ser så fram emot hösten!), och därifrån genast och äta snabbt och så föreläsning. Sen till bibban och så hem, var meningen att jag skulle fara på floor barre ännu idag, men jag orkar inte. Behöver lite egentid nu, så jag bestämde mig för att gå ut istället. Ska bara laga en smoothie först.

Ha det fint och njut av solen!