Har jag berättat att jag var och se på Svansjön igår? :D Haha ursäkta jag är trött...

Så igår var jag alltså tillsammans med mamma och mommo till Finlands Nationalbalett (eller nationalopera, vad man nu vill kalla den) för att se på Svansjön. Jag har aldrig sett en balett förut, så ni som varit på en nationalbalett förstår säkert att det var ganska stort för mig. :D 

När det i början var en mycket ung pojke som dansade/spelade unge prins Siegfried och för en liten stund var alldeles ensam på scenen och gjorde svåra saker (believe me, jag har provat, men kan tyvärr inte stava så jag kan inte säga vad det var han gjorde) var jag nära till gråt redan då. Jag tänkte på att han är så liten och får stå på finlands nationalbaletts scen helt ensam, tänk så stort! Senare i föreställningen när det var andra barn med undrade jag om de förstår hur stort det faktiskt är... Antagligen inte, men jag hoppas de är stolta över sig själva när de blir äldre och förstår hur duktiga de faktiskt var! 

Fastän jag flera gånger var nära till gråt hölldes nog alla tårar inne. Oftast tänkte jag börja gråta när jag tänkte på att alla dansarna faktiskt är människor. Att de har valt att satsa på dansen och har kommit så långt... Och jag har så otroligt svårt att förstå att det faktiskt finns sådana människor här i Finland! Jag har så svårt att föreställa mig att, speciellt de manliga dansarna, pratar finska (antagligen). Jag tycker det är fantastiskt! Här som jag bor är det "krig" mellan dansarna och fotbollsspelarna (det finns några som både dansar och spelar fotboll, men oftast tvingas de till sist välja, och det finns också många flickor som spelar fotboll, och några få små pojkar som dansar), på tisdagar till exempel är det fotbollsträning i samma sal som vi dansar, genast efter vår danslektion. Fotbollsspelarna brukar komma inklampandes när de anser att klockan är halv och vi ska sluta och de börja. Helst kommer de dit redan tjugo över för att störa oss. Jag blir så arg, det känns som om de (också tränarna) tycker att dans bara är något trams och att de har mycket större rätt till salen och att de gör så mycket bättre saker än vad vi gör. Gaahfusdhfidnfuhaanfdguhu jag blir så arg!!! Men, tillbaka till svansjön!

Det jag alltså menade med det där var att det var så otroligt roligt att se män dansa, och se dem vara helt otroligt bra på det dessutom! Det är ju egentligen inte något märkvärdigt med män som dansar, det finns ju många, men ja, på grund av inställningen som finns här på orten blev jag bara så glad av att se att här faktiskt finns manliga proffsdansare. :) 

Samtidigt som jag satt och njöt för fullt kunde jag inte låta bli att tycka synd om dansarna. Jag har på sista tiden (vet inte när det började eller var det kom ifrån) börjat tycka så synd om alla balettdansare! Alltså, kanske de brinner för vad de gör och älskar dansen precis som jag gör, men jag har fått den uppfattningen om att baletten styr hela ens liv om man vill bli proffs (jo, jag har sett på filmer...). "Huvudsvanen" hade t.ex sjukligt smala armar. När hon böjde sig bakåt såg man alla hennes ben på överkroppen. Hennes skulderblad syntes väldigt tydligt. Och de där tåtossorna! Det tar ju otroligt ont att stå med dem, och så stod de så hur länge som helst... Så hemskt, samtidigt som så underbart fint...

För fint var det ju! De där hoppen, de där piruetterna, de där lyften, den där vigheten, den där balansen, den där styrkan, den där konditionen. Jag satt där helt svettig för dansarnas del, haha, och drömde mig bort igen, tänkte "om jag också kunde..." :') Jag dansar ju inte balett, men vi har många element från baletten. Och viga vill ju också vi bli, hoppa högt vill också vi kunna, piruetterna vill också vi kunna så där bra. Och nog skulle det ju vara "helt nice" att få vara med i något så där stort, kunna det som rinnande vatten, och få dansa på en såndär scen... ;)

Kramar // Unia <3

Med Svansjön och Melodifestivalen, plus tre timmar tåg och två timmar bil blev det en dag med en hel massa drömmas ;) Hade en superduper bra dag, åh vad jag njöt! :) Berättar mer senare, för nu är det jag som ska stå på scenen! :D Våra solodanser skall visas, hål tummarna för att det ska gå bra :D

Sköt om er! <3

Kramar // Unia <3

Som ni kanske minns var min kära danspartner och jag med i en talangtävling i höstas. Hade tänkt ladda upp när vi dansade i finalen eftersom vi hade gjort om dansen lite, och putsat på den såklart. Men det blev aldrig av, så jag gjorde det nu i stället! ;) 

Filmen och kvaliteten är sämre än den första, och scenen mycket sämre att dansa på, men vi är till exempel mycket mera samtidigt den här gången. :)

Och idag ska jag sova över hos denna underbara person :D <3 Blir bl.a melodifestivalen, Step Up revolution och kladdkaka, hehe :D

Kramar // Unia <3

Titta på det där. Varför tror ni att jag tycker att Robin Stjernberg kunde vara en av de två som imorgon går till final i melodifestivalen från andra chansen? Tror ni att jag alls kunde koncentrera mig på sången när han framförde sitt bidrag?

Nej. Det enda jag såg på var dansarna. Tänkte "Tänk om en av dem skulle vara jag." Bestämde mig för att aldrig ge upp min dröm.

Kramar // Unia <3

Veckan och februari förbi. Det gick snabbt!

En dag här i veckan tänkte jag att jag på fredag (hade inte tid tidigare) måste blogga och berätta för er att jag älskar mitt liv! Jag är så glad för att jag är just jag och för att jag har så mycket fint i mitt liv. Dansen älskar jag mer och mer för varje dag som går, helt otroligt att jag kan det för jag tycker ju att jag redan älskar dans så mycket att det är helt galet. Men det är en härlig känsla! Samtidigt blir jag säkrare och säkrare på att dans är det jag ska hålla på med resten av livet. Åh, det skulle verkligen vara så BÄST!!! <3 Samtidigt som jag blir säkrare på det sänker jag de andra kraven på mig själv, alltså i skolan ;) Den här veckan har jag varje kväll fått jobba med textkompetens, men jag hade redan från början inställningen att det inte behöver bli perfekt, ock det var SÅ mycket lättare att skriva på det sättet! :D

Jag mår bara så himla bra nu, vet inte vad annat jag ska säga. :D Ge aldrig upp, kämpa för att nå era drömmar och våga göra det ni älskar. Alla har rätt till ett härligt liv! 

Kram på er, ni är fina! <3 // Unia

Har såå mycket kul inplanerat i vår!! :D Lycklig <3

Kramar // Unia <3

Hej på er!

Dags för ett "mainstream-inlägg" nu, hehe. Känner bara för att dela med mig av min dag, som jag tycker har varit ganska underlig. Eller, underlig är inte riktigt rätt ord, men hittar inte ett bättre.

I morse var det dags för mitt första "riktiga" läkarbesök. Jag var faktiskt lite nervös, vet inte riktigt varför, men det var så konstigt att jag skulle på ett läkarbesök och jag visste ju inte alls hur sådant går till.

Läkaren jag fick träffa var... egensinnig haha. Det gick snabbt framåt, var rakt på sak, samtidigt som han hade humor. Jag hamnade svara på en massa underliga frågor som jag inte hade så bra svar på, och han gjorde en massa konstiga undersökningar, bl.a kände han på mina fötter, haha. 

Han trodde i alla fall inte att jag har någon sjukdom (förutom laktosintolerans, som inte är en sjukdom), utan trodde det mest är just laktosintoleransen som spökar + känsliga tarmar + att jag är så liten så att jag lättare känner av allt som händer i magen. 

Som tur behöver jag inte genomgå gastroskopi. *suck av lättnad.* Men jag fick redan då ta ett blodprov för att kolla D-vitaminhalten i blodet, eller nåt sånt, inte världens bästa sak att göra innan man ska shoppa. Har haft ont i armen hela dagen... Sedan ska jag också på någon undersökning (vet inte hurudan, det var i alla fall inget farligt sa han) för mitt skelett, för att kolla om det finns någon risk för osteoporos. Tid till en näringsterapeut skulle jag också få, han var så orolig för min undervikt (tycker det är bra att någon tar tag i det, och jag är glad att få besöka en näringsterapeut, men jag tror dock att läkaren inte trodde på oss när vi sa att jag äter massor). Och så ska jag börja äta kalktabletter, efetsom läkaren verkade oroa sig för allt anant utom min mage, haha.

Efter det humoristiska läkarbesöket åkte mamma och jag in till stan för att shoppa. Jag var på riktigt shopping-humör, och kom hem med mycket, mycket (för att vara jag i alla fall). Fyra böcker:

Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken (Jonas Gardell)

Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen (Jonas Gardell)

Hobbiten (J.R.R. Tolkien)

En naken ung kvinna - mitt grekiska drama (Arja Saijonmaa)

Hehe... Så hur kommer det sig att jag nu plötsligt köpte fyra böcker, när jag de senaste gångerna jag varit och shoppat vägrat köpa flera böcker eftersom jag har så många olästa hemma? Jo; jag behöver Torka aldrig tårar utan handskar till skolan, och de var så dyra, så när jag såg Hobbiten för 7,90€ tänkte jag att jag ju kan köpa den med eftersom jag ändå måste betala så mycket, haha logik ^^ Sedan såg jag en hylla med böcker för bara två euro, och Saijonmaas bok handlar ju delvis i alla fall om att följa sin dröm, så tänkte att det kunde vara bra med lite inspiration. ;)

I klädväg kom jag hem med en kjol (äntligen!), en underlig klänning, två skjortor/blusar, gröna strumpbyxor och en svart lös toppi. 

Sedan gjorde vi en spontan sväng till IKEA också, så att jag skulle få användning av mitt presentkort haha. Det blev sängkläder, en handduk och en matta till rummet. Det var ganska roligt att se ner i vår vagn, allting gick i samma färg: GRÖNT! :)

Till sist var vi till citymarket, och det första jag gjorde var att gå till DVD-hyllorna. Jag hade inte alls tänkt på den under dagen, men kom bara plötsligt på att jag skulle kolla om Step up revolution hade kommit ut på DVD. Och vet ni vad, det hade den! :D Det är nog nästan dagens bästa köp det. :D

En riktigt lyckad dag, och nu är jag supertrött så ska försöka orka gå och lägga mig. Godnatt!

Kramar // Unia <3

Kommer några fler bilder från De gamlas dans! :) Syster har tagit de flesta av dessa.

(Mamma har tagit den här)

(Den här har mamma tagit)

Kramar // Unia <3