Hej på er, long time no see! Det känns verkligen som om jag inte alls skulle blogga, när jag har tidsinställda inlägg varje dag. Men snart måste jag fixa fler... Något speciellt ni vill ha? :)

Mitt liv just nu går ut på att stiga upp 5:10 på morgonen, jobba, komma hem vanligtvis tre-tiden, vara trött, gå och sova mellan nio och tio. Hela veckoslutet (lördag-söndag) tillbringades dock i väldigt gott sällskap vilket förlät den lite deprimerade veckan. Den här veckan ska också bli bättre, börjar komma in i rutinerna och är inte fullt så trött som förra veckan. Igår orkade jag till och med ha roligt med min kära danspartner på kvällen. 

Orsaken till att jag egentligen började med det här inlägget var att jag skulle fråga er om det är något speciellt ni vill ha med i epilogen till Kom håll min hand? :) Några frågor ni vill ha svar på, speciella personer ni vill ha med, något speciellt ni vill att den ska handla om..? Jag har börjat, och har ett litet humm om hur det ska gå, men har ni något är det bara att säga till så ska jag se vad jag kan göra! Kunde var bra med lite idéer... :) Säg gärna till senast imorgon eftermiddag i så fall! 

Hoppas ni har ett fint sommarlov.   

Jag har blivit helt förälskad i Jonas Gardells böcker. Ni minns knappast, men i ett inlägg för länge sedan tipsade jag lite snabbt om hans bok En komikers uppväxt. Det var den första boken jag läste av honom. Genast efter det läste jag uppföljaren Ett ufo gör entré. Jag hade tänkt läsa den fristående fortsättningen Jenny ännu därtill, men den var alltid upptagen när jag gick till biblioteket, så jag gav upp för en tid eftersom jag hade annat att läsa.

Bland annat Torka aldrig tårar utan handskar, av samma författare. De två första böckerna fångade mig, och nu väntar jag med lite ångest på den tredje som ges ut i slutet av juli. Jag vet inte om jag vågar läsa den dock... Men ska såklart göra det ändå.

Boken som fick mig att skriva det här inlägget var ändå Jenny. Jag fick slutligen tag på den, och jag kan inte förstå att någon kan vara en så bra författare. 

Varför jag älskar Gardells böcker och hans stil att skriva är nog svårt att förklara. Man blir arg, man blir ledsen, man blir tom, man blir lycklig, man blir rörd, man skrattar, man gråter. Han väcker så många känslor i en! Han får en att fundera på mycket även långt efter att man läst ut boken. Att det finns inslag från Gardells eget liv är det ingen tvekan om, frågan är bara hur mycket som är verklighet. I triologin om Juha undrar jag om Juha i själva verket heter Jonas. I Torka aldrig tårar utan handskar undrar jag om Rasmus eller kanske Benjamin, eller någon annan av alla pojkarna, egentligen heter Jonas. Och detta gör att berättelserna berör på ett helt annat sätt. Inga ord kan beskriva hur otroligt talangfull Jonas Gardell är. Och jag önskar att jag någon gång får ge honom en kram.