29.12.2014 En av mina lyckligaste stunder i livet, tror jag. Tavi och jag hade ju inget färdmedel förutom apostlahästarna, och det fanns otroligt vackra ställen i området som hon ville visa mig, men dit det var för långt att gå (jo, även för oss), så vi tog mod till oss och frågade en vän med bil, och turen var på vår sida; han hade inga planer för dagen, och två andra killar joinade också. Jag kände mig lycklig ända in i magen när vi körde med fönstren nervevade i de där vackra landskapen. Så otroligt vackert med berg och vatten och sol och Nya Zeeland, helt otroligt. Så enormt lycklig.  

Vårt första stopp var vid ett vattenfall. Vattnet var otroligt kallt där och av någon anldening hade jag inte lust att simma, men efter att Tavi och två av vännerna varit i en stund (och var färdiga) var jag jobbig och medgav att jag ändå ville simma nu, haha så jag simmade sen också (Tavi stannade i med mig). Ljuvlig upplevelse!

Titta så vackert! Men därifrån vågade nog inte jag hoppa...

Efter detta åkte vi till Te Mata Peak, något sådant har jag aldrig sett tidigare. Så kom tillbaka, vet jag!