Idag fick jag lust att skriva dagbok, något jag gör allt för sällan nuförtiden. Så då tog jag fram min dagbok och skrev lite! Med julmusik i bakgrunden.

Eftersom jag inte vill att någon ska läsa vad jag skrev tog jag istället bild på en tom sida, för titta vilken vacker dagbok jag har! Älskar den.

Jag är en människa som oftast ser lätt på livet, tar emot allting med ett leende, tycker om att hela tiden ha någonting på gång. Men ibland blir det för mycket. Ibland blir jag så stressad att jag bara vill lägga mig i sängen och gråta eller skrika rakt ut i luften. Uppgifter ska lämnas in, texter ska läsas, föreläsningsdagböcker ska skrivas, evenemang ska gås på. En massa deadlines kommer springande, jag förstår ingenting och ingenting blir som jag vill.

När det blir så mycket är det viktigt att kunna koppla av. Att ta ett steg tillbaka och titta på sig själv utifrån. Att se att det kanske ändå inte är så farligt. Att känna efter och inse vad man behöver. Jag har blivit bra på det här. Att stänga av stressen och stiga bort från alla måsten.

Jag tänker nu dela med mig av några tips för vad man kan göra när stressen blir för stor:

1. Andas.

Det låter kanske fånigt, men det här är vad jag säger till mina vänner när de håller på att tappa greppet, när stressen tänker ta över. Andas! Stäng ögonen om det hjälper, och bara andas. Ta några djupa andetag, och känn lugnet sprida sig i kroppen. Jag lovar att det du stressar över inte är livshotande. Med hjälp av andningen kan man försöka ta distans från stressen och se att det inte är sådan panik, egentligen.

2. Ta en paus.

Om det inte är tillräckligt att bara andas, att distansera sig från uppgiften bara för en så kort stund, brukar jag ta avstånd från uppgiften rent fysiskt. Jag lämnar den vid skrivbordet, eller var jag arbetar, och går därifrån. Gör något annat för en liten stund. Tar något mellanmål, städar lite, hämtar posten, pratar med någon. Glömmer bort uppgiften för en liten stund. Sedan återvänder jag och fortsätter med nya krafter.

3. Gå ut i naturen.

Jag kommer från landet och är van vid att vara omringad av natur. Nu när jag flyttat till stan har jag turen att ha en stor skog alldeles i närheten. Natur är gratis och lättillgänglig terapi. När jag blir allt för stressad bestämmer jag mig helt enkelt för att gå ut i skogen. Där kan jag koppla av och glömma allting. Fastän det kan kännas som om man inte har tid är det viktigt att gå ut nu som då, vi behöver frisk luft och motion för att må bra. Ibland tar jag också med mig skolarbetet ut och sitter till exempel i skogen och läser.

4. Gör det som får dig att må bra.

Min största hemlighet till framgång är att våga göra det som just jag behöver. Jag är en dansare, och under min gymnasietid var dansen min största prioritering. Jag dansade minst tre gånger i veckan, och vägrade missa en enda danslektion på grund av skolarbete. Hur mycket jag än hade att göra, hur stressigt det än var, gick jag till dansen. Det tog tid från mig, men gav mig så mycket annat. Utan dansen hade jag inte klarat av det. När jag dansar glömmer jag bort allt som måste göras och kan dansa ut all stress. Dansen ger mig kraft att orka.

Jag går ibland ut i skogen för flera timmar fastän min ”Att göra-lista” är flera kilometer lång. Jag åker ett helt veckoslut till min bästa vän fastän det finns så mycket som jag borde göra hemma. Jag går och lägger mig om jag är trött fastän jag borde sitta uppe och slutföra mina skolarbeten. Jag lägger mig på sängen och gråter om jag inte orkar mera, fastän jag vet att det bara tar ännu mera tid från mig. Jag pratar med min bästis i telefon fastän det finns så mycket annat jag borde göra. Jag påbörjar projekt efter projekt och skaffar bara ännu mera åt mig själv att göra, fastän alla tycker att jag är idiotisk som bara gör allt ännu mera stressigt.

Varför? För att jag behöver det. För att jag vill det. För att det här är mitt liv och jag har rätt att må bra. Allt annat löser sig nog.

Ta hand om dig själv, så klarar du av vad som helst. Känn efter vad just du behöver, och lyssna på det. Jag har alltid lagt mitt eget välmående före skolan, och jag har alltid hört till toppeleverna. Och jag älskar livet.

(Detta var alltså mitt bidrag till Nyytis bloggkampanj som jag nämnde igår.)