Innan jag kom till Nya Zeeland fick Tavi veta att det skulle vara ett beach party i Gisborne på nyår, och många av hennes vänner skulle dit. Dessutom skulle vi vara med om den första soluppgången någonsin år 2015, eftersom det var så nära tidsgränsen. Det gav oss lite problem med våra andra planer haha, hur vi än försökte kunde vi inte få någon rutt att passa. Till sist fick vi ändra lite på planerna och bestämde oss för att fira nyår i Gisborne. Vi beställde dock endast buss därifrån (tidigt på morgonen den första januari), ingen buss dit och ingenstans att sova, det fanns människor som vi kanske skulle kunna åka med, och nog klarar vi av att vara vakna hela natten, vi kan ju sova på bussen! (Billigare så, haha.) Alla som vi berättade åt tyckte att vi var helt sjuka i huvudet, men vi tyckte bara att det var lite äventyrligt och såg fram emot ett väldigt roligt dygn! 

Som jag redan nämnde i förra inlägget fick vi lite problem med skjutsen dit, de flesta hade redan bilarna fulla eller bara en plats, och när vi till sist bestämde oss för att ta buss var alla platser slut, heh. Alla backpackers tyckte att vi skulle lifta, men det var vi lite rädda för (vi är två små flickor haha), plus att jag hade lovat min oroliga pojkvän hemma i Finland att inte lifta. Hm... Lyckligtvis hade vi otroligt snälla och hjälpsamma vänner som sökte skjuts åt oss ungefär lika aktivt som vi själva, och till sist fick vi plats i en bil! I samma bil och till och med våra enorma packningar fick plats. Tack!

Så på förmiddagen gav vi oss iväg, och fick nya vänner redan under bilresan eftersom vi inte var bekanta med dem vi åkte med (haha). Trevliga människor! Problemen med att ta oss dit slutade inte så snabbt dock, när vi kom fram tog det en god stund innan vi hittade någonstans att parkera (vi var ganska många bilar och samarbetade), sedan var det ännu en massa tjafs om vår packning för vi skulle flytta dem till Tavis vänner som skulle komma dit så att vi sedan skulle få dem när vi tidigt på morgonen skulle gå till bussen, men det är inte så intressant att läsa om. Väl framme visade det sig dock att det var värt besväret (som egentligen till stor del bara varit roligt). Titta!

Vi gick längs hela stranden för att komma till Tavis vänner, och fick en väldigt speciell förfrågan från två killar på väg dit, haha.

En helt perfekt plats att vara på för att uppleva en solnedgång. Åh, jag kan inte förstå att jag verkligen var där. Att det är jag som har tagit de här bilderna.

Jag älskade denna strand.

Yes, I know. I know. (En av mina favoritbilder från hela resan. Nej, från hela världen.)

Please, take me back!

Flera solnedgångsbilder och resten av vår nyårshistoria kommer i nästa inlägg! Haha, det är något att se fram emot kan jag avslöja.