Någon av er kanske kommer ihåg att jag i början av året hade bestämt mig för att läsa minst en bok i månaden hela året? Jag sa också att jag skulle dela med mig av böckerna jag läst, så varför har det stått så tomt här efter bara två böcker? Jo, efter det var jag tvungen att läsa till inträdesprov och förbjöd mig själv att läsa något annat för att inte bli distraherad när det ändå fanns så mycket annat som jag också ville göra. I princip har jag ändå hittills läst en bok i månaden, men tre månaders böcker hette Grunderna i vår tids psykologi, Experimentell metodik för beteendevetare och Socialpsykologi - en introduktion, alltså kanske inte så intressanta att läsa recensioner om, haha. Nu har jag dock till min stora lycka fått börja läsa igen, och mitt första val föll på att läsa ut boken som jag bara hann läsa första delen av (den var indelad i två delar) före psykologin; Iris rukka av Anni Swan. Direkt översatt blir det "Stackars Iris", men på svenska heter boken Iris Klewe: En skolflickas historia. Det är denna berättelse som vår danspjäs Siri-iriS inspirerades av, minns någon den?

Iris rukka handlar om (haha, märker redan att det är svårt att berätta om den på svenska för att jag läste den på finska) den morlösa flickan Iris som tvingas flytta från sin varma, älskande familj på härliga landet till sina mycket "finare" släktingar i Helsingfors för att få "ordentlig utbildning och uppfostran". Hennes pappa är musiker och reser hela tiden och kan därför inte ta hand om henne, han har i princip övergett henne.

Det blir inte lätt för Iris i Helsingfors, hon passar inte alls in, blir mobbad, illa behandlad och vill bara tillbaka till landet. Hon möter massor av motgångar och JAG TYCKTE SÅ SYND OM HENNE! 

Detta är en väldigt varm och mysig berättelse trots att den är kall och orättvis. Det där låter inte alls förnuftigt, men så känns det. Man, åtminstone jag, kommer lätt in i Iris värld och det känns så äkta. Jag grät ibland ögonen ur mig, kan jag berätta. Vi får träffa många starka personligheter och lära känna barnen i Iris omgivning, och följa med när de växer och lär sig saker av varandra samtidigt som de kommer varandra allt närmare. Jag tycker att den här boken var en alldeles ljuvlig saga och jag är väldigt glad för att jag fick låna den av mina kära danspartner, det var dessutom roligt att lära känna flickan som min egen roll Siri-iris kom från. Absolut läsvärd, tycker jag! Jag rekommenderar den speciellt till människor som tycker om barn, har mycket med barn att göra (t.ex. lärare eller barnträdgårdslärare), eller har sitt barnasinne kvar. Och till alla som vill ha något mysigt att läsa.