Imorgon tävlar:

Alcazar

I.D.A

Janet Leon

Ammotrack

Josef Johansson

Linda Bengtzing

Ellinore Holmer

Anton Ewald

Från tidigare känner jag till:

Alcazar

Linda Bentzing

Anton Ewald

Janet Leon

Alltså hälften av startfältet, heh.

Jag ser speciellt mycket fram emot:

Alcazar

- Jag älskar Alcazar! De kan dansa, sjunga, showa och underhålla.

Janet Leon

- Well, jag råkade se denna bild:

Linda Bentzing

- Nyfikenhet. Jag undrar vad hon kommer med i år, hurdan hon är just nu. Hon var ju trots allt min första "största idol", vilket upphörde efter besvikelse på Diggiloo... Haha.

Anotn Ewald

- Nyfikenhet här också, jag vill se den fantastiska showen som han tror att kommer göra så han vinner. Haha, förlåt det är Dannys fel att jag har den här inställningen. Jag ser faktiskt fram emot att se Anton Ewald, ifjol blev han en av mina favoriter (jag hade i och för sig ganska många favoriter då), och dans utlovas ju.

Josef Johansson

- Jag har förstått att han är bra.

Att inte behöva sitta ensam och titta.

- Inte för att jag har något emot det heller, ibland föredrar jag att titta ensam, men det ska bli roligt att ha sällskap imorgon.

Jag känner på mig att det kommer bli en bättre deltävling än föregående. Sedan är det bara andra chansen och finalen kvar!

Ganska enformiga dagar nuförtiden, många, många timmar går till att läsa. Psykologi är lyckligtvis intressant (annars skulle jag ju inte skriva det), men att läsa så mycket gör mig ändå trött. Som tur har jag fått göra det tillsammans med Tavi de senaste dagarna, fastän det känns som ett slöseri av vår gemensamma tid är jag så glad över att vi faktiskt kan studera fastän vi är tillsammans. Jag får mera gjort när vi gör det tillsammans, när jag är ensam är det allt för lätt att ta pauser. Nåja, kom igenom mitt kapitel idag åtminstone. Imorgon blir det att fortsätta, då måste jag också sätta igång med matte.

Så alltså, jag hinner inte "leva" så mycket nuförtiden. Därför lever jag mitt liv genom min fantasi. Jag fantiserar om framtiden, målar upp ideala situationer och drömmer mig bort. För det är verkligen inte länge kvar nu. Och jag börjar känna det, jag börjar längta efter att få komma bort härifrån, börja nästa fas i livet, och bli mig själv tänkte jag skriva, bli självständig, börja om, lära känna nya människor. Det är absolut inget fel på vännerna jag har, jag älskar dem/er, det är de som inte är mina vänner som jag vill bort från haha. Jag fasar fortfarande över att lämna dansen och allt det innebär här, men av det har jag trots allt tid kvar ännu, och trots att jag är vettskrämd för ögonblicket när jag måste säga hejdå klarar jag av att längta till hösten. Längta till våren till och med. Till inträdesprov. Till nya platser, nya upplevelser, nya människor. 

Tavi och jag tittade på Dirty Dancing igår kväll. Efteråt slogs jag av en kort vision av en dansskola, en grupp med människor som studerar dans, alla nära varandra, väldigt bra vänner, som har filmkväll tillsammans och tittar på dansfilmer och delar intresset, passionen, drömmarna. Och att jag är en av dem.

Det är farligt. Jag drömmer mer och mer om att komma in i DOCH, och jag vill inte göra det. Jag vill helt otroligt mycket komma in, för varje sekund som går känner jag ett starkare drag dit, åh vad det skulle vara härligt, men jag vill inte för en sekund våga tro att jag kommer in. Jag är rädd för besvikelse, rädd för att bli krossad. För jag tror inte att jag har en speciellt stor chans att komma in redan, och jag vill stanna kvar med fötterna på jorden fastän jag också vill våga drömma. Jag märker själv hur flummigt det här blir, jag vet inte ens vad jag försöker komma fram till. Vad jag vet dock, är att jag någon gång vill gå i en riktig dansskola. Jag tänker inte ge upp förrän jag nått mitt mål. Om jag inte får andra mål och ändrar mig förstås. Men det tror jag inte.

Jag fick nyss ett nytt uppdrag också, eller, jag och jag, uppdrag och uppdrag... Lindsey Stirling (har jag nämnt henne någon gång?) har en tävling som innebär att man ska ladda upp en video på sin version av hennes "Stars Align-dans". Jag vet inte hur jag ska göra det, och jag vet inte om jag hinner, men jag vill försöka. För jag älskar utmaningar, jag älskar dans, och jag älskar Lindsey Stirling!

Ha det bra, ta hand om er!

Ikväll tävlade:

Outtrigger

EKO

Oscar Zia

Shirley Clamp

State of Drama

CajsaStina Åkerström

Ace Wilder

dr. alban & Jessica Folcker

Jag kände till från tidigare:

Shirley Clamp

State of Drama

Jessica Folcker

Oscar Zia, så mycket att jag visste att han var populärt och har sett honom i Så ska det låta tror jag

Så här trodde jag att det skulle gå:

Till final:

Oscar Zia

State of Drama

Till andra chansen:
Shirley Clamp

Outtrigger

Jag har inte riktigt någon aning om hur jag ville att det skulle gå, Shirley Clamp ville jag ha till final, men andra åsikter hade jag inte riktigt, alla var rätt så jämna tycker jag. Därför tar jag genast mina kommentarer istället:

Outtrigger - Echo

- Jag gillade det. Fastnade för rösten, och tyckte om budskapet/temat.

EKO - Red

- Den här tyckte jag om! När den kom i snabbreprisen tänkte jag att den nog var en av mina favoriter, men för varje låt som kom tänkte jag "Den här är nog också lika bra", haha.

Oscar Zia - Yes we can

- Dans! <3 Något jag saknade förra veckan (även om Sanna Nielsen gjorde det helt förlåtligt att inte ha med ett enda dansnummer), så det var väldigt välkommet. En till Anton Ewald (som jag kallade en till Eric Saade), men även om jag inte tycker om att erkänna det tyckte jag om den i alla fall, haha. Jag tyckte ju om Anton Ewald ifjol också, nästa vecka är han med igen och ute efter att vinna... (Varför gör alla likadant? Eric Saade, Danny, David Lindgren, Anton Ewald, Yohio, även om han annars skiljer sig mycket från de andra... Har jag glömt någon?)

Shirley Clamp - Burning Alive

- Min favorit ikväll, det kan dock bero på att det bara är för att det är Shirley Clamp, som jag tycker om från tidigare. (Hon var förresten den första av mina "idoler" som jag träffade och fick autograf av.) Hennes röst är unik och fantastisk, och dessutom var låten bra.

State of Drama - All we are

- Bra den också.

CajsaStina Åkerström - En enkel sång

- Låttiteln säger sitt. Riktigt fin sång, men den fastnade inte.

Ace Wilder - Busy Doin' Nothin'

- Mer dans! Och det här var nog kanske min andra favorit, den var svängig, jag gillade hennes röst, bra text och budskap, yep... Och jag gillade hennes stil. Blev dock otroligt förvånad (på ett neutralt sätt) när hon gick till finalen, låtar som hennes brukar inte göra det.

dr. alban och Jessica Folcker - Around the World

- Färgglad och glad låt. Dans. Tyckte om den med.

Ja, som ni märker är jag inte eld och lågor för någon låt, men tyckte ändå om så gott som alla. Lite tråkigt, men på ett sätt ganska skönt, att titta då, man behöver inte vara nervös eller upprörd (nog för att jag blev lite upprörd över att Shirley inte gick vidare, men det är mest för hennes skull), men det är inte lika kul och spännande.

Så här gick det:

Till final:

Oscar Zia (Anyone surprised?)

Ace Wilder

Till andra chansen:

State of Drama

Outtrigger

Och Björn Gustafsson kom tillbaka! Men egentligen var det bara det att han var där som gjorde mig glad, resten blev lite utdraget och inte så roligt. Men som jag tidigare sagt - jag uppskattar show mera än humor. :)

Ser fram emot nästa vecka, tror att den kommer tilltala mig mera, bl.a får vi ju se Alcazar! 

I väntan på att melodifestivalen börjar, Svenskfinland bestämde sig för att sända OS i stället för Melodifestivalen idag, morr, så är tvungen att titta från SVTplay. Tack och lov så finns den möjligheten åtminstone!

Det har varit en extremt rolig dag! Full fart från kl. 5:50 till 13:00 ungefär, och nu är jag trött. Tack alla för en oförglömlig dag, vi klarade det trots alla svårigheter på vägen. Kan fortfarande inte fatta att det har hänt, att det var VI som kom med godisbilen i år! :D Wow.

En till röst som jag älskar.

Jag har fortfarande en massa bilder ända sedan sommare ogenomgångna, oredigerade och opublicerade. Så vad är inte en passligare tidpunkt att göra det, än när man ska läsa till studentskrivningarna?

På "sommarstället" åkte vi till skogen i fyrhjuling med vagn, och det kändes som att vara med i en av Astrid Lindgrens berättelser. Folk som såg oss började le eller skratta, och många vinkade till oss när vi körde förbi, haha, det var rätt så kul. Och ett så otroligt fint landskap!

Till näst kommer bilder från stället vi åt på.

Kommentera gärna! :)

Kalla kårar.